Pimp my day
Jag har uppmärksammat en ny trend i bloggosfären. Jag kallar den för "pimp my day". Det gäller alltså att få sin dag att låta så fab och glam som möjligt. Jag tänkte testa. Nedan pimpar jag min gårdag:
Dagen började vid nio med frukost på Il Café. Deras valnötsbröd är det bästa jag någonsin ätit. Det är bara so-fuckin'-beyooooond! Frukosten var fab och jag fick lite insidertips om att en film med Nomi Rapace som tydligen var den bästa ever aldrig kommer att göras. Det är på Il Café som de viktiga besluten fattas. Men det vet ju ALLA. Duuh! Jag älskar verkligen Il Café. Love it! Eftersom det regnade ute åkte jag taxi hem. Två hundra meters promenad i regn gör ingen glad. Allra minst moi. Vid lunch hade jag ett beyond viktigt möte på Anglais. Kreativiteten flödade och mötet gick strålande. Det lyckade mötet firades med ett glas vin på Grodan med E. E bjöd på intressant info om Daniel Nyhléns hund. Dagen avslutades med shopping och läsning av Vogue Paris. Jag älskar fashion. How fab!
Vad tycker ni? Känns min dag fab beyond belief? Känns den pimpad? Håller den måttet?
Nu ska jag läsa en artikel i Vogue Paris och låtsas att jag förstår. Det är sånt lediga dagar är till för. Det och att dricka Kusmi te. Jag rekommenderar Kashmir Chai. Oh-my-god-it's-beyooooond!
Haha.
Vad tycker ni? Känns min dag fab beyond belief? Känns den pimpad? Håller den måttet?
Nu ska jag läsa en artikel i Vogue Paris och låtsas att jag förstår. Det är sånt lediga dagar är till för. Det och att dricka Kusmi te. Jag rekommenderar Kashmir Chai. Oh-my-god-it's-beyooooond!
Haha.
Tack för den televerket
Komplimangerna har inte direkt haglat sen mitt förra blogginlägg om triss i förolämpningar. Men jag vill hellre ha ärliga komplimanger, så det är okej. Däremot hände följande i eftermiddags:
På vägen hem från jobbet promenerade jag över St Eriksbron. I motsatt riktning gick en kvinna som visslade jättehögt. Störigt, tänkte jag. När det var ungefär två meter mellan mig och kvinnan slutade hon vissla och utbrast "Fy vilka fula skor!". Det var ingen tvekan om att hon syftade på mina uggs.
Love is in the air!
På vägen hem från jobbet promenerade jag över St Eriksbron. I motsatt riktning gick en kvinna som visslade jättehögt. Störigt, tänkte jag. När det var ungefär två meter mellan mig och kvinnan slutade hon vissla och utbrast "Fy vilka fula skor!". Det var ingen tvekan om att hon syftade på mina uggs.
Love is in the air!
Ge mig komplimanger!
Jag vill inleda detta blogginlägg med att tydliggöra det faktum att den här bloggen lägger fokus på kvalitet och inte kvantitet. Smakar det så kostar det. Tid är pengar. Bla bla. Nu: över till mitt liv. Förra veckan var förolämpningarnas vecka. Detta kan beskrivas med tre situationer.
Situation 1
Berns vän ska ha en schlagerfest nästa helg och tanken är tydligen att man ska klä ut sig till en schlagerartist. Förra veckan funderade jag över vem sjutton jag ska klä ut mig till och eftersom jag inte har någon som helst koll på schlagerartister bad jag Bern rabbla upp några kvinliga schlagerartister som jag skulle kunna klä ut mig till. Då utspelade sig följande dialog:
Bern: Siv Malmkvist? Sonja Aldén? Carola?
Moi: Nej, men det måste vara någon som är mer lik, annars blir det för svårt.
Bern: Kicki Danielsson?
Situation 2
Efter en lång dag på jobbet bestämde jag mig för att promenera hem. Gatorna var istäckta och jag halkade som aldrig förr och blev irriterad beyond belief. När jag tagit hissen upp till tredje våningen i mitt hus upptäckte jag att jag lyckats gå in i fel port ännu en gång. Eew! Väl hemma sades följande:
Moi: Eew! Fan, jag hatar mitt liv!
Bern: Ja, det är väl inte så konstigt. Det suger ju.
Situation 3
Jag och Erika satt på Story och skrev ihop en skolgrej. Vi kom av oss lite och började prata om en man som efter många års singelliv skaffat sig en flickvän. Jag tycker inte att flickvännen är tillräckligt snygg för mannen i fråga. Det uttalandet efterföljdes av denna dialog:
Moi: Jag förstår inte. Han förtjänar en vacker kvinna. Vad gör han med henne?
Erika: Ja, men det är ju alltid så att killar bortser från utséendet när de väljer flickvän.
Fundersam tystnad.
Erika: Men gud, förlåt! Jag syftade självklart inte på dig!
Jag känner att jag förtjänar lite komplimanger den här veckan. Tycker inte ni det?
Situation 1
Berns vän ska ha en schlagerfest nästa helg och tanken är tydligen att man ska klä ut sig till en schlagerartist. Förra veckan funderade jag över vem sjutton jag ska klä ut mig till och eftersom jag inte har någon som helst koll på schlagerartister bad jag Bern rabbla upp några kvinliga schlagerartister som jag skulle kunna klä ut mig till. Då utspelade sig följande dialog:
Bern: Siv Malmkvist? Sonja Aldén? Carola?
Moi: Nej, men det måste vara någon som är mer lik, annars blir det för svårt.
Bern: Kicki Danielsson?
Situation 2
Efter en lång dag på jobbet bestämde jag mig för att promenera hem. Gatorna var istäckta och jag halkade som aldrig förr och blev irriterad beyond belief. När jag tagit hissen upp till tredje våningen i mitt hus upptäckte jag att jag lyckats gå in i fel port ännu en gång. Eew! Väl hemma sades följande:
Moi: Eew! Fan, jag hatar mitt liv!
Bern: Ja, det är väl inte så konstigt. Det suger ju.
Situation 3
Jag och Erika satt på Story och skrev ihop en skolgrej. Vi kom av oss lite och började prata om en man som efter många års singelliv skaffat sig en flickvän. Jag tycker inte att flickvännen är tillräckligt snygg för mannen i fråga. Det uttalandet efterföljdes av denna dialog:
Moi: Jag förstår inte. Han förtjänar en vacker kvinna. Vad gör han med henne?
Erika: Ja, men det är ju alltid så att killar bortser från utséendet när de väljer flickvän.
Fundersam tystnad.
Erika: Men gud, förlåt! Jag syftade självklart inte på dig!
Jag känner att jag förtjänar lite komplimanger den här veckan. Tycker inte ni det?
