carlier

Håll i hatten!!!!

Igår spårade det. Minst sagt. Det var hög tid för mig och Eken att tvätta. Vi hade inte tvättat på över två veckor, men det innebär inte att vi för den sakens skull gått runt i smutsiga kläder. Då kan ni kanske föreställa er den enorma mängd tvätt vi samlat på oss.

Eken hade varit duktig och bokat tvättid, så klockan sju var det dags att bege sig ner i tvättstugan.
Det var lättare sagt än gjort.
Eken (som förövrigt måste ha varit tyngdlyftare i sitt förra liv) fick släpa på vår överfulla tvättkorg, och jag konkade på vår tvätt-kasse från ikea. Väl nere i tvättstugan fyllde vi maskin efter maskin och fascinerades över hur mycket kläder vi faktiskt äger. Det är sällan man ser alla sina kläder i en hög på det sättet. Skrämmande!

I tvättstugan finns det två rum. Det är bara möjligt att boka ett rum åt gången, något som inte direkt främjar typer som mig och Ekis som gillar att tvätta (extremt) mycket på en gång.
Vi hade bokat nummer två, men insåg att det inte skulle räcka med två maskiner då vi fyllt båda med handdukar och lakan och fortfarande hade en näst intill full tvättkorg kvar. Eew. Till råga på allt var det någon som hade bokat rum nummer ett.

Det fiffiga med bokningssystemet är att man får sno åt sig någon annans tid om personen inte kommit inom en timme efter det att tvättiden börjar.
Jag och Ekis ansåg oss dock vara i nödsituation och attackerade maskinerna i rum nummer ett efter en halvtimme. Med all tvätt i maskinerna begav vi oss upp till vår lägenhet, mycket nöjda med vår insats så långt.

Någon timme senare började vi vår vandring tillbaka till tvättstugan för att hänga upp den förhoppningsvis rena tvätten. När vi gick där i trappan utbrast Ekis; "GAAH! det är någon med något stort nere i trappan!" Med det menade hon att en person med en stor kasse (ev fylld med tvätt) var påväg ner i trappan, alltså i riktning mot tvättstugan. Personen som bokat nummer 1! tänkte vi i panik. GAAAAAAH! Då blev det fart på Ekis! Hon sprang som aldrig förr ner för trappan. Och jag efter! När vi kommit en våning ner lade sig paniken då vi såg en man med en påse vid hissen. Det måste ha varit han. Puh! Men nej, då får Ekis panik igen och sätter av som en galning. Och jag efter! På bottenplan ser vi som tur är att det var en kvinna med en barnvagn och en stor bag som var påväg ut genom porten. Snacka om lättnad!

Jag och Ekis har verkligen problem med att tvätta som vanligt folk! Men än sålänge har ingen kommit på oss.
Nu hänger vår tvätt och torkar och allt är frid och fröjd.
Ska man tvätta ska man göra det rejält.
Det har vi alltid tyckt.