carlier

Kom just på att jag helt glömt bort att berätta om en komisk situation som uppstod någon gång i lördags natt/söndags morse. Det är inte överdrivet ofta som jag är ute och går loss som om det inte fanns någon morgondag. Lördagsnatten tog därför på krafterna och jag tog en taxi hem, beyond sten död, precis innan stället stängde. När jag kom hem stapplade jag in i hissen och åkte upp till tredje våningen för att, där min dörr normalt sett brukar finnas, mötas av en igenbommad dörr utan vare sig handtag, brevinkast eller namnskylt. Min första tanke var att någon blivit arg på mig och "murat igen" min dörr. Fuck! Där inne är ju Bern, tänkte jag. Eew! Efter en stunds funderande kom jag fram till att jag måste befinna mig på fel våning. Hissar kan man aldrig lita på. Jag tog trapporna upp en våning, men kunde inte hitta mitt hem där heller. Hm! Förvirringen var total. För säkerhets skull tog jag trapporna hela vägen ner och letade efter min dörr samtidigt som jag funderade på vad fasen jag skulle ta mig till. Väl nere på entréplan klarnade det hela när jag upptäckte att det stod 18 på porten. Jag var med andra ord i fel trappuppgång. Lätt hänt.

Jag sitter och samlar kraft för att orka ta mig till gymmet. Frågan är bara var kraften håller hus. Vart börjar jag leta? Jag har redan letat i klädkammaren och under sängen, så där är den inte. Förslag?

Jag tog tre kort i lördags. Det är bättre än inga alls. Jag, Erika och Sofia gjorde stan osäker och jag förvånades ännu en gång över hur konstiga folk är. De få bildbevis som finns från kvällen kommer här:


E och S var mkt glada över att bli fotograferade.



Sedan försökte de se allvarliga ut. Lägg märke till v-ringningen i bakgrunden. Vad tar det åt folk!?



Jag och S gjorde vårt bästa för att se normala ut. Mitt hår befann sig i ett mkt underligt tillstånd i lördags. Sedan lyckades jag även bryta mot en av mina gyllene regler, att aldrig fotograferas bredvid någon som är mkt brunare än jag själv. Fan.

Nu ska jag till gymmet och skutta runt som en mupp.

Hejdå.

Idag åkte jag med samma buss som Gösta Ekman. Det kändes stort.

Förövrigt är jag hyllad på LBs blogg. Hyllningen hittar ni här. Jag har gått runt och haft hybris hela dagen. Mkt trevligt.

Ikväll ska jag laga middag med Carro och Erika. Laga middag innebär att enas om ett ställe att köpa take away från. Det är inte så lätt som man kan tro. Som tur är kan jag konsten väl. Träning ger färdighet. Glöm aldrig det.

Guten samsdag.

För er som saknat min blogg i vinter kan jag meddela att jag funderat en del kring dess existens. Att blogga eller inte blogga, det är frågan. Jag måste erkänna att jag kände mig teknisk beyond belief när jag lyckades mmsblogga på finest, men syftet med bloggen är ju inte att blogga konstant för att så många som möjligt ska läsa (det sket sig ganska rejält). Jag skriver bloggen för att jag hoppas att den kommer finnas kvar någonstans ute i etern när jag är gammal och grå och inte har så mycket annat för mig än att titta tillbaka på min ungdom och minnas hur roligt jag hade. Bloggen kommer nu återigen att finnas här på blogg.se, där den hör hemma. Den förblir rosa och sten skön.

Jag bjuder på lite bilder från nyårsafton, och ja, jag är mkt medveten om att jag hade på mig samma klänning som förra nyår. Det går bra nu.


Gänget är samlat. Eken hade arrangerat en mkt trevlig och internationell middag. Jag fann två australiensare och en polack. Inte illa. Ingen visste vem som kunde vilket språk.


Bern tyckte inte att maten räckte till. Eken håller god min och låtsas inte om honom men jag tycker mig se en viss nervositet i blicken. Håller ni med?


Ekens glade granne tittade förbi och fann Marlene.



Ingen kommentar.



Allting spårade efter en flaska champagne. Som sig bör.


Nu ska jag läsa vidare om vetenskapsfilosofi. Det jag lärt mig hittills är att det inte är någon betydande skillnad mellan en amöba och Einstein.