carlier

Resan bjöd på en hel del roliga och oväntade händelser. För att nämna en kan jag berätta om första kvällen när vi var helt slut och sugna på att äta snacks på hotellrummet och kolla Rai uno. En flintskallig man i receptionen på hotellet sa att det inte fanns några öppna supermarkets. Vi kände inte alls att han var pålitlig, så vi begav oss ut i Milanonatten för att hitta snacks. Efter en stunds promenad mötte vi en man på trottoaren som kom gående med en supermarketpåse i handen. "Hah!" tänkte vi. Berny sprang efter honom och frågade var han handlat sina snacks. Mannen, vars accent var betydligt mer brittisk än italiensk, förklarade att supermarketen låg extremt långt bort. Hela en kilometer faktiskt. (?) Som tur var hade han precis ätit pizza och var inte alls speciellt snacks-sugen, så efter att han tagit ut en flaska iste (den var han tydligen sugen på) fick vi hans snackspåse! How fab! Den innehöll allt möjligt, parmaskinka, kex och chips. Vi gick nöjda tillbaka till hotellet och intog våra nyförvärvade snacks. Yum.

Självklart tog vi lite bilder också. Voilà!

Hotellet hade robes. Sweet.

Vi satt i solen på Guccis café. Jag läste franska Vogue och Berny läste men's Vogue. Vi var contentissimo.

Berny försvann in i en artikel om hur man fiskar tonfisk. Men's Vogue förvånar.

Jag lekte sartorialist.

Berny lekte sartorialist. 

Vi höll i hatten.

Nu börjar mitt nya liv som hurtbulle extraordinaire. Ikväll ska jag och Bong göra entré på Friskis intensivpass. Det blir tydligen vi och "järngänget". Watch out järngänget säger jag! 

Arrividerci!