The botten is nådd

Jaha, nu har jag fått min överraskning. En rejäl förkylning. Isn't it lovely. Så här sitter jag, mitt i tentapaniken, och hostar, snörvlar och tänker att det är beyond synd om mig. Livet är hårt. Samtidigt micrar jag kantarelllasagne och kokar broccoli. Jag är inte sugen what so ever. Wääh. Men äta bör man annars dör man. Eller hur det nu var. Fördelen med att vara sjuk är att man kan skylla sin förvirring på feberyra. Det och att det är helt okej att äta en pint Ben & Jerry till middag. Det sägs vara mkt bra mot halsont. 

Summan av kardemumman: Careful what you wish for.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0